Migrationsinstitutet har långa traditioner inom forskningen kring landets interna flyttningsrörelser. Även om Finland var ett i hög grad jordbruksdominerat land ända fram till 1960-talet, har människor genom århundraden flyttat till följd av urbaniseringen och politiska förändringar.
Av den historiskt betydande migrationen kan man nämna till exempel skogsfinländarnas utvandring till Sverige i slutet av 1500-talet och ingermanländarnas flyttning till nuvarande S:t Petersburgsregionen på 1600-talet. När gränserna senare flyttades och nya gränser drogs, låg dessa permanenta bosättningar utanför Finlands gränser.
Politiska konflikter och krig har genom historien lett till omfattande, både tillfällig och permanent, migration. Ur dagens perspektiv var den största de två evakueringarna av karelare under andra världskriget, varefter Finland avträdde Karelen till Sovjetunionen. Till följd av dessa händelser utplacerades cirka 420 000 personer på olika orter i Finland.
Det mest betydande fenomenet inom intern omflyttning i Finland, som fortfarande har ett inflytande, är den kontinuerliga urbaniseringen. För närvarande finns det några tillväxtcentra i landet dit befolkningen flyttar, medan många andra orter samtidigt lider av befolkningsunderskott. På 2000-talet var antalet flyttningar mellan olika orter cirka 250 000 per år. En stor del av migranterna har varit unga vuxna. Påverkningarna av dessa flyttningsströmmar syns i områdesstrukturerna och -utvecklingen.
Följande teman har varit föremål för mer omfattande undersökningar vid Migrationsinstitutet:
- Det har gjorts undersökningar om hur experter i så kallade tvåkarriärsfamiljer flyttar och placerar sig på arbetsmarknaden. Temat för dessa undersökningar har varit familjernas ställning på arbetsmarknaden samt flyttningsrörelsen och arbetspendlingen. Även studerandenas flyttbeteende och flyttplaner i Österbotten har undersökts.
- Flyttningsrörelserna och områdesutvecklingen i städerna har undersökts genom att kartlägga skillnaderna i utvecklingen för Åbo och Tammerfors och de faktorer som påverkar dem. Även flyttningsrörelserna i Seinäjoki och Vasa har analyserats och man har jämfört skillnaderna mellan personer som flyttar till och från städerna och kartlagt hur man skulle kunna förbättra attraktionskraften för Seinäjoki och Vasa.
- Många undersökningar har behandlat flyttningsrörelser och landsbygdsfrågor. I dessa har man granskat inflyttningsprocesser till landsbygden, jämfört personer som flyttar till landsbygden i Kajanaland och Egentliga Finland samt analyserat den återvändande och inflyttande befolkningens aktörskap i landsbygdssamhällen och utvecklingsnätverk i Mellersta Österbotten.
- Det har gjorts flera djupgående analyser av flyttningsströmmar; till exempel analyser av flyttmotiven hos dem som flyttat bort från Sydösterbotten eller inom landskapet 1996–1997, flyttningsrörelsen i Österbotten 1988–1996 och levnadsförhållandena för personer som flyttat mellan kommuner 1977–1978.
- Ett nytt forskningstema har varit invandrarnas interna omflyttning i Finland samt deras önskemål gällande boende och integration. Det har varit intressant att reda ut hurdana kommuner och områden invandrarna har placerat sig i efter att ha bott i Finland i tio år och vilka flyttmotiv de har haft vid flyttning till olika slags områden.